Tänkte berätta lite om när vi var i stockholm.
Vi åkte upp med båten vid 8.50, sen pendeln till stockholm. Tjejerna var jättelugna hela tiden trots den jobbiga resan. Vi träffade gustav (deras pappa) på centralen. Han hälsade på mig och Samanta, och sen kollade han ner i vagnen. Han stog bara och tittade i flera minuter, sen så började han klappa på deras ben. Vi tog sen pendeln till solna för vi skulle checka in på vårat hotell. Gustav fick hålla en av dom då för första gången. Och han satt med en i famnen på bussen och bara satt och pussade på henne, gulligt. Väl framme på hotellet så matade jag och samanta dom, gustav hade fått några "problem" så han stog bara o pratade i telefon den mesta tiden. Sen gick vi till pendeln och träffade nicken och en annan av gustavs kompisar. Dom sa "faan vilka fina barn du har, gustav". Sen åkte vi till sthlm centrum igen, jag samanta och tjejerna gick och åt på en resturang. När jag sen ringer gustav så sitter han på något ställe o dricker.  Träffar han sen, då var han aningen lullig. Så jag och samanta bestämde oss för att åka tillbaka till hotellet. När vi träffade han dagen efter så var han helt DÖD! Hade druckit o massa skit dagen innan så han kunde knappt gå rakt. Barnen fick träffa sin underbara farfar för första gången också, han är så snäll... Och han tog massa kort på dom. Ehm, aa.. sen så var gustav tvungen att dra. Så själva grejen med att träffa honom var ju lite sådär, upp & ner. Själv hade jag tyckt att han kunde umgås mer med oss då han faktiskt fick permis från sitt behandlingshem för att få träffa sina barn. Men alla är ju olika. Och han har bett om ursäkt.

Det var typ det.
Själva resan var också så dramatisk, svettig och jobbig. Usch, skulle aldrig någonsin flytta till stockholm. Alla dessa folk överallt IVÄGEN, alla otrevliga busschaförer, kalla hotell och pendeltåg hit och dit. Nähh, ingenting för mig.. Men det var ändå kul, för att jag hade min BÄSTAVÄN och mina fina barn med mig♥